Högskoleprovet normering – så fungerar poängen

Många provskrivare är osäkra på hur poängsättningen på högskoleprovet egentligen fungerar. Vad betyder den normerade poängen? Varför kan samma antal rätt ge olika resultat vid olika provtillfällen? Här reder vi ut allt du behöver veta om normeringen.

Råpoäng vs normerad poäng

När du skriver högskoleprovet får du först en råpoäng – det totala antalet rätta svar. Provet har 160 frågor fördelade på åtta delprov, så den maximala råpoängen är 160.

Men det är inte råpoängen som avgör ditt slutresultat. Istället omvandlas den till en normerad poäng på en skala från 0,0 till 2,0, i steg om 0,05. Det är denna normerade poäng som rapporteras till dig och som används vid antagning till högskola och universitet.

Varför normeras poängen?

Normeringen finns för att göra resultat från olika provtillfällen jämförbara. Svårighetsgraden varierar mellan provtillfällen – ibland är frågorna lite lättare, ibland lite svårare. Utan normering skulle ett resultat från ett lätt prov inte vara jämförbart med ett resultat från ett svårt prov.

Genom normeringen justeras poängen så att en viss normerad poäng alltid representerar ungefär samma prestationsnivå, oavsett när du skrev provet. Det innebär att det antal rätt som krävs för till exempel 1,0 normerat kan skilja sig med några frågor mellan olika provtillfällen.

Vad betyder olika normerade poäng?

Här är en ungefärlig guide till vad olika poängnivåer innebär:

0,0–0,5 – Under genomsnittet. De flesta provskrivare hamnar högre.
0,6–0,9 – Under medel men inte ovanligt, särskilt vid första provtillfället.
1,0 – Ungefär genomsnittet. Runt hälften av alla provskrivare hamnar här eller lägre.
1,1–1,3 – Över genomsnittet. Du är bättre än majoriteten av provskrivarna.
1,4–1,6 – Bra resultat. Du tillhör de övre skikten och kan konkurrera om platser på populära utbildningar.
1,7–1,8 – Mycket bra resultat. Du tillhör ungefär de bästa 5–10 procenten.
1,9–2,0 – Exceptionellt. Mycket få provskrivare når dessa nivåer. 2,0 uppnås typiskt av under 1 procent.

Hur fungerar percentiler?

Percentilen anger hur stor andel av provskrivarna som fick ett lägre resultat än du. Om du har 75:e percentilen betyder det att du presterade bättre än 75 procent av alla som skrev provet.

Percentilerna är direkt kopplade till den normerade poängen. Eftersom normeringen är konstruerad för att skapa en stabil fördelning, motsvarar en viss poäng ungefär samma percentil varje gång. Till exempel motsvarar 1,0 normerat ungefär 50:e percentilen, och 1,5 normerat ungefär 85:e–90:e percentilen.

HP-poäng i antagningen: betyg vs HP

Vid antagning till svenska högskolor och universitet fördelas platserna i regel i två huvudgrupper:

Betygsgruppen – här konkurrerar du med ditt gymnasiebetyg (meritvärde).
HP-gruppen – här konkurrerar du med din normerade HP-poäng.

Vanligtvis tilldelas minst en tredjedel av platserna till varje grupp, men fördelningen kan variera mellan utbildningar. Det innebär att du kan bli antagen antingen via betyg eller via HP – eller söka i båda grupperna samtidigt.

Din HP-poäng är giltig i fem år från provtillfället. Om du skriver provet flera gånger är det alltid ditt högsta giltiga resultat som räknas. Det finns alltså ingen risk med att skriva om provet – du kan bara förbättra dig.

Vad är ett “bra” resultat?

Vad som räknas som bra beror helt på vilken utbildning du siktar på. Här är några riktmärken:

Grundlärarutbildning: Ofta räcker det med runt 0,8–1,2.
Civilingenjör: Vanligtvis krävs 1,3–1,6 beroende på lärosäte.
Juristprogrammet: Ofta 1,5–1,7 vid större universitet.
Läkarprogrammet: Bland de svåraste att komma in på – ofta krävs 1,7 eller högre.

Kom ihåg att gränserna varierar mellan antagningsomgångar och lärosäten. Kolla alltid aktuella antagningspoäng på antagning.se för den utbildning du är intresserad av.

Sammanfattning

Normeringen gör att ditt HP-resultat alltid är rättvist jämförbart, oavsett när du skriver provet. Den normerade poängen på skalan 0,0–2,0 är det som används vid antagningen, och ditt bästa resultat gäller i fem år. Oavsett var du står idag finns det goda möjligheter att förbättra sig – varje tiondels poäng kan göra skillnad.

Vill du veta mer om hur högskoleprovet fungerar? Läs vår fullständiga guide om högskoleprovet.